Vad är egentligen gubbvad? Och varför heter det just gubbvad?
Vanliga symtom när man drabbas av gubbvad är smärta, hugg eller kramp i vaden vid löpning (ofta lite tuffare löpning).
Namnet gubbvad kommer av att mest män över 40 år drabbas av dessa vadhugg medan kvinnor har lättare att få stressfraktur (överbelastning- och förslitningsskador).
Viktigt att tänka på är också att hålla sin träning på en jämn och stabil nivå och inte öka för mycket i intensitet eller hastighet: det är oftast då gubbvaden dyker upp.
Nu har vi lagt till nya produkter på Ortopediska.se:
– Först ett inlägg vid hälsporre, som avlastar vid hälsporre eller plantar fascit.
– Sedan ett hallux valgus-bandage (eller förband mot hallux valgus) som ger snabb smärtlindring vid till exempel liktorn, benutväxt, eller felställning av stortåleden (hallux valgus).
Vi hoppas våra kunder ska uppskatta dessa ortopediska hjälpmedel för hälsporre och vid problem med hallux valgus.
Men vad ska man göra när man till exempel drabbats av hälsporre? Vilken hälsporre-behandling är bäst? Och vilken träning fungerar med hälsporre?
Är man en inbiten löpare och inte vill ge upp sin träning trots sin hälsporre, ska man då satsa på inlägg eller på en hälsporre-strumpa (med kompression)? Helt enkelt: vilka hjälpmedel vid hälsporre är att föredra?
Till att börja med rekommenderar vi alltid att söka professionell hjälp kring träningsskador och arbetsskador.
Även om de hjälpmedel och de produkter vi säljer på Ortopediska.se kan underlätta din träning och din vardag är det inte ett substitut för att söka hjälp från en läkare eller en sjukgymnast.
Men om du fått din hälsporre konstaterad och du vill hitta ett bra hjälpmedel vid hälsporre så är den absolut populäraste produkten bland våra kunder vår strumpa mot hälsporre.
Strumpan är av varumärket FS6 och denna kompressionsstrumpa utsågs till ˮÅrets produktˮ på The Running Event i Austin (USA) 2012 och just löpare använder strumpan som ett hjälpmedel under träning och tävling.
När du drabbats av en idrottsskada, eller en skada relaterad till ditt arbete, som behöver behandlas eller läka ut av sig själv, så kan det kännas bra att läsa på själv.
Andra bra platser på nätet att söka information om sina åkommor är Vårdguiden (som man också kan ringa på 1177). Till Vårdguiden kan man även ställa anonyma frågor om det känns bättre, om dig själv eller om någon du bryr dig om.
Hälsporre (eller plantar fasciitis som det egentligen heter) drabbar många och kan vara ett gissel när man vill träna och vara aktiv.
Men vad är egentligen hälsporre? Det sitter en bred och tjock sena på undersidan av foten, som är ett viktigt stöd. Om denna sena överbelastas kan man få ont i senfästet under hälen och kroppen reagerar då med att bilda en kalkpåbyggnad på hälen för att skydda och avlasta det ömma området.
Denna kalkpåbyggnad känns inte och den kan inte heller ses med ögat, men på röntgen ser den ut som en sporre, eller en knöl, och därav namnet hälsporre.
Normalt brukar man inte behöva röntga foten för att läkaren ska kunna ställa en diagnos eftersom det är senfästet och inte själva hälsporren som gör ont.
En vanlig orsak till hälsporre är att man sprungit eller gått för mycket med dåliga skor och smärtan man upplever sitter vid insidan av hälen, speciellt när man går eller står. Det gör ofta extra ont att ta de första stegen på morgonen.
Prognosen vid hälsporre är normalt god och skadan brukar över tid läka ut av sig själv. Det kan dock ta lång tid, ibland upp till eller till och med över ett år. Om du fortsätter med en för skadan besvärande belastning finns risk för längre besvär.
Vem kan man söka hjälp hos för behandling?
Sök hjälp hos sjukgymnast eller läkare i sjukvården eller naprapat/kiropraktor. Det är bra att bli undersökt av någon som kan såväl diagnostisera som ge rekommenderad behandling och tips på vad man själv kan göra för att lindra sin hälsporre.
Vilka behandlingsformer finns det för hälsporre? Här listar vi ett antal behandlingsformer för hälsporre, såväl behandling inom vården som egen vård:
Vila eller minskad träning eller aktivitet
Stretchning (se film med tips från naprapat Fredrik Jensen):
Eftersom hälsporre normalt tar rätt lång tid att bli av med så får man nästan också lista tålamod som en viktigt faktor för att till slut bli av med sin hälsporre.
Den som har tennisarmbåge har ont i muskelfästena på armbågens utsida.
Tennisarmbåge kan man få till exempel av tungt arbete, av enformigt snickrande eller av att spela tennis.
En person som är otränad löper större risk att drabbas av tennisarmbåge.
Ofta går tennisarmbåge, d v s värken, över utan att man behöver erhålla någon behandling, men en del får besvär över längre tid. Besvären är ungefär lika vanliga hos kvinnor som hos män och kommer oftast i 40-årsåldern eller senare.
Det är dock ovanligt att barn får tennisarmbåge.
Även om tennisarmbåge oftast går över av sig själv, kan man lindra smärtan på olika sätt.
Börja med att avstå från de kroppsrörelser som gör ont och börja använda ett specialbandage för tennisarmbåge, t ex ett vulkanskydd för armbågen.
